Vad en kvinna in her mid-twenties har att välja på

Alla hjärtans dag är över och Julia Hoffman begrundar vad det är för killar som huserar på Sveriges gator och barer egentligen.

Först: En appreciation till alla vi som på alla hjärtans dag levde ensamma och därefter hoppade upp på hästen igen, det vill säga ut på Tinder i jakt på nästa års alla hjärtans dag dejt.

Sedan: En stor, varm, kram till alla som orkar. För lätt är det fan inte.

Nu: Min tolkning och recension av vad vi har att välja på:

Jonte, 20, ”är-i-Sthlm-ikväll-o-vill-hitta-på-något-kul-eldemoji-plus-persikoemoji-plus-aubergineemoji”:

Det är lite trist att majoriteten av snygga killar är original-gen-z. Det vill säga mellan 20 och 23 år och endast ute efter lite skoj seggs med en några år äldre kvinna/tjej/dam.

Jag vet inte om det säger mer om dem eller om mig, att de snyggaste killarna är typ barn. Tanken kan vara obehaglig därför väljer jag att lägga felet hos killarna. Eller snarare ”rättet” kanske. För vet ni vad killarna runt 20 har som väldigt få killar runt 25-26-27 har?

En normal klädstil.

Jag har jättesvårt att se mig själv träffa en kille med tight rutig skjorta, illasittande jeans och T-shirt med tryck. Jag är ledsen men jag anser samtidigt att man får vara ytlig i det här stadiet. Jag menar kom igen, ytlighet är det enda som de här apparna går ut på. Folk swipear ju bort mig också. (Eller?).

Så det blir vänster på ”Kalle, 27” i khakishorts och typ linne och sen råkar det bli höger på ”Jonte, 20” i perfekt boxig ENFÄRGAD T-shirt och lite stora jeans.

Sen känner jag mig som en cougar och orkar inte gå in på appen på flera dagar eftersom skamsköljningen tenderar att vara i flera dygn.

Peter, 29, jobbar-inom-finans-och-har-därför-samma-kostym-på-alla-sina-sex-bilder:

Det här är inte överdrivet. Jag har till och med chattat med Peter, 29, jobbar-inom- finans-och-har-därför-samma-kostym-på-alla-sina-sex-bilder. Bilderna var också tagna vid samma tillfälle, men ur lite olika vinklar och i olika vrår. Men ja, jag svajpade höger på Peter för han var ändå snygg och det är ju som tidigare konstaterat inte så många över 20 som är det. Sen är det väl någonting med att vara kvinna och biologiskt ofrivilligt tända på män i kostym. Säg helst inte emot mig.

Finansfolk borde ha en egen Tinder. Där de liksom kan trakassera varandra istället för oss vanliga människor. Peter, 29, var helt galen. Peter, 29, ville direkt att vi skulle prata om fysik och sex.

Liksom ställa varandra intima frågor för att ”lära känna varandra snabbt och veta om det är värt att ses”, hans ord. ”Absolut i helvete heller inte”, tänkte jag.

”Vadå hur menar du” blev mitt lite flyktiga svar.

”Ja alltså, vad du gillar i sängen och om du är dominant eller inte och om du har några särskilda kroppskomplex eller så”

Jag svimmade. Alltså på plats, liggandes, i sängen. (Jag tindrar mycket runt 22-23 innan jag ska sova, det känns minst skamligt. Jag är INTE en av de som kan sitta öppet på bussen än.)

OM JAG ÄR DOMINANT?

Dominant nog att på tre goda sekunder ta bort matchningen. Hejdå, Peter, 29.

(Generaliserande mot finansfolk? Kanske. Men faktum är att jag sett tendenserna hos flera med liknande, ska vi kalla det intressen? Att arbeta med pengar kan härmed i 9 fall av 10 kopplas till en besatthet av sitt eget utseende och att prata snusk innan man fått ur sig ett bomullsfyllt ”hej hur mår du”. Och kokain. Alltid kokain! Något måste de ju ta för att orka arbeta 23 timmar om dygnet och sedan gå hem och ha dominant sex innan det är dags att gå tillbaka till kontoret på 3439203 våningen igen.)

Anders, 35, frånskild-med-12-barn–och-45-reptiler:

Också ofta gärna med ”letar efter mina barns låtsasmamma” i bion. Känns direkt lite problematiskt. Inte allt för sällan har också världens alla Anders minst en bild på sig själv och en reptil i sin profil. Jag vet inte vad det är med frånskilda män och reptiler, men det verkar finnas något kosmiskt samband. Som att så fort pappren för skilsmässan är påskrivna får de hos advokaten en broschyr om ”Sveriges alla lagliga reptiler” i gengäld. På baksidan? Ett beställningsformulär.

Jag har väldigt svårt att förstå hur man kan tycka att en ödla, en orm eller annat dinosaurieliknande är ett rimligt husdjur? En väninna till mig träffade en gång en 30+ frånskild kille på krogen som ändå verkade ganska normal och som hon bestämde sig för att gå hem med.

Precis när han låst upp dörren vände han sig mot henne och sa, ”Just det. Jag har en hel del husdjur här inne”

Min väninna som älskar hundar och katter blev genast hoppfull men hann inte svara förrän 30+-killen tillade:

”Närmare bestämt 45 reptiler i olika burar. Tänkte att det är bäst att säga de nu innan”.

YOU THINK?!

Jag kan säga så mycket som att killen med de 45 reptilerna inte fick sig något alls den kvällen för min väninna vände och gick. Jag förstår henne fullkomligt.

Har inte alla frånskilda män över 30 lärt sig något av Sir Vääs-incidenten i höstas? Reptiler trivs inte i bur, de ska inte leva i bur och de ska framför fucking allt inte vara i Sverige.

För guds skulle tänk på era barn. *Slår-numret-till-socialen-för-att-anmäla-misstänkt-dåligt- föräldraskap*

(Nu när jag skriver detta så kan jag i och för sig medge att jag är tacksam gentemot alla de killar som skyltar med sina reptiler på Tinder. På så vis slipper jag ju faktiskt göra samma misstag som min väninna.)

Martin, 25, snygg-vid-första-anblick-men-poserar-på-bild-tre-med-nyskjutet-råddjur:

Män och vapen känns spontant som en ganska dålig idé. Men som har som intresse att skjuta djur känns som en ännu värre idé.

Jag drar slutsatsen till att de här männen älskar makt och att gränserna för vad som är okej kring makt är mycket mycket mycket suddiga.

Så, vem tycker ni att jag ska gå på?

Diskutera gärna i kommentarerna.