Käre Herr Belly Button,
Vi har ägnat de senaste månaderna åt reflektion och revision, för att inse vad Ni redan låtit oss veta – att vårt förhållningssätt till bloggens innehåll har varit alldeles för tamt. Vi hade tappat vår ursprungliga, vilda, kurs och har, enligt Er önskan, tagit oss tiden att finna den åter. Vi anser oss nu förstå vart vi ska, eller snarare vart Ni leder oss.
Redaktionell självständighet från Er i styrelsen är en förutsättning för Gazettens fortlevnad och kredibilitet, men tro oss när vi uttrycker vår tacksamhet för plattformen – när vi säger att vi delar Er vision och att Er minsta önskan är vår lag.
Idag väcker vi åter liv i Er propagandamaskin, och vi måste säga att allt, hittills, går enligt plan. Som förutbestämt har vi rekryterat en handfull aningslösa spelpjäser – knektar – som kan bistå oss i den eviga kampen och hoppas att deras texter inte ska göra Er besvikna. I korta ordalag är de skonsamt ovetande om vilken, av Er, väloljad tankeverkstad de nu, egentligen, blir en del av.
Bland veckans publiceringar ingår:
Tisdag:
Maja Wera, som blottlägger den fria marknaden.
Johan, som hjälper de inskränkta till ett bättre liv.
Onsdag:
Simon, som redogör för bristande jämlikhet på Stockholms bargator.
Fred, som slår mot borgerlig dansmusik.
Med mera.
Detta är en ny början för oss, men blott en del av ett livsverk för Er och vi tar oss an uppdraget med största möjliga vördnad.
Tills nästa gång,
Era redaktörer.
Dolus secans umbilicum.
The Belly Button Gazette 