Johan möter Johan: Inledning

Johan Svensson har länge och ihärdigt mässat om den romantiska komedin, för halvdöva öron. Han har lyft fram den i ljuset trots dess samtida marginalisering.

Jag var väl bekant med hans lynnighet. En till synes samlad man, inga yviga gester, men som fort kunde bli exalterad över saker som de flesta vände ryggen för decennier sedan. Så exalterad, ja nästan hotfull. Varifrån kom denna besatthet av den romantiska komedin? Jag var desperat att ta reda på det, men rädd för vad jag skulle komma att behöva utstå på vägen.

Jag hade förmånen att träffa Johan Svensson i en tv-studio nyligen. Intervjun blev för grafisk för att sändas, men presenteras nu i text.


Johan: Välkommen.

Johan: Tack.

Johan: Hur är det med dig?

Johan: Upp och ner.

Johan: Du har i många år analyserat, diskuterat och debatterat den romantiska komedin. Varifrån kommer denna fascination?

Johan: Skrivit.

Johan: Ursäkta?

Johan: Jag har skrivit också.

Johan: Jaha. Givetvis… Du har i många år analyserat, diskuterat, debatterat och skrivit om den romantiska komedin. Varifrån kommer denna fascination?

Johan: Det började från väldigt ung ålder. Jag fann som barn allt som brukar etiketteras som fantasy eller science-fiction synnerligen infantilt. För att förstå människan är det alltid lättare att vända sig till verkligheten snarare än till verklighetsflykt skriven av författare som envisas med besynnerligt många initialer i sina namn.

Johan: Och det…

Johan: Utom Pirates of the Caribbean.

Johan: Förlåt?

Johan: Undantaget är Pirates of the Caribbean. De filmerna finner jag förtjusande.

Johan: Okej…

Johan: Och de romantiska komedierna, menar du då, är att betrakta som verkligheten?

Johan: Givetvis inte. Är du dum? De är fiktion. Ska jag behöva skriva en barnbok om det för att du ska fatta?

Johan: Det vore eventuellt hjälpsamt.

Johan: Vad gör du?

Johan: Ursäkta. Jag fick just en så bra idé för en barnbok.

Johan stoppar tillbaka det lilla anteckningsblocket i kavajen, sträcker sig efter glaset på studiobordet och beger sig rakt in i en utläggning om den romantiska komedi-genren.

Johan: De romantiska komedierna är naturligtvis inte verkligheten. Men de utspelar sig, generellt, i miljöer som vi antingen känner till, har besökt eller skulle kunna besöka. I dessa miljöer placeras sedan människor, karaktärer om du så vill, vars liv, berättelser, laster och luster skildras under sisådär 90 minuter film. Dessa 90 minuter är ett destillat av den mänskliga tillvaron, vilket, för att vara intressant och underhållande, kräver att såväl karaktärerna som omständigheterna är förhöjda över den rationella och korrelerande verklighet som vi lever i, men inte till den grad att de är att avfärda som direkt orealistiska. Att kunna fabricera slump, kausalitet, som i ett manus, är en av människans riktigt stora framgångar.

Johan: Okej, men…

Johan: Den avgörande skillnaden mot vad som av många betraktas som mer fantasifull underhållning är inte huruvida det finns drakar eller inte, utan att karaktärerna, människorna, ställs inför dilemman som inte bara är plausibla, utan även alltid har romantik, kärlek, som sin gravitationspunkt. Varje beslut som huvudkaraktärerna tar bedöms av tittaren enligt en form av kärlekens läroplan där det enda målet är nämnda huvudkaraktärs lycka och rätt till att få den karaktär som hen förtjänar att bli sin.

Johan: Vad händer då när man inte sympatiserar med huvudkaraktären?

Johan: Då har filmen gjort vad jag brukar kalla för en SJP, även känt som Venus flugfälla. Filmen kan inte lyckas som romantisk komedi. Som enbart komedi – kanske, men romantiken är förlorad.

Johan: SJP?

Johan: Sarah Jessica Parker.

Johan: Sarah Jessica Parker är väl av många betraktad som en populär och trevlig skådespelerska?

Johan: Jag är inte här för att diskutera vad andra anser eller inte anser. Jag studerar den romantiska komedins natur. Jag är en akademiker för guds skull.

Johan: Vi går vidare. Jag skulle vilja prata lite mer om din personliga relation till kärlek. Du har vigt ett liv åt att studera den på film, men som privatperson är du ogift, singel, utan barn och bor på ditt kontor.

Johan: Finns det en fråga här någonstans?

Johan: När var du kär senast?

Johan: Jag såg om How to lose a guy in 10 days häromdagen. Jag har aldrig riktigt kommit över Kate Hudson sedan 2003.

Johan: Detta har jag inte hört dig prata om förut. Berätta om er relation.

Johan: Det var i New York. Hon hade en relationsspalt i ett magasin och skulle under tio dagar träffa en man och få honom att göra slut med honom. Hon…

Johan: Förlåt, men nu verkar du berätta vad How to lose a guy in 10 days handlar om?

Johan: Vad var frågan?

Johan: Du nämnde tidigare hur man som tittare bedömer huvudkaraktärens beslut utifrån dennes rätt till att till slut bli tillsammans med sin sanna kärlek. Skulle du säga att vi alla har rätt till kärlek?

Johan: Jag skulle säga att vi alla har rätt till att folk känner saker inför oss. Vad känner du till exempel inför mig?

Johan: Ömkan. 

Johan tar sitt glas och skvätter innehållet i ansiktet på mig, samtidigt som han stöter ur sig ett förnärmat ”ah!”. Vi sitter tysta en kort stund innan Johan tar upp sin snusnäsduk ur fickan och baddar mig ömt i ansiktet.

Jag återupptar intervjun.

Johan: Och rätten till sex? Har vi den?

Johan: Jag känner mig väldigt skör efter incidenten som precis inträffade, men insinuerar du att jag är någon slags incel?

Johan: Inte alls… Inte nödvändigtvis.

Johan: För jag har sex. Med vackra kvinnor, i totalt samtycke. Jag är hett villebråd!

Johan: Jag tror dig.

Johan: Jag har massvis med sex. Alla vill ha mig. Mest med mina studenter. Jag har sex hela tiden. Jag har sex just nu.

Johan: Det gör mig otrygg. Vill du berätta mer om ditt sexliv?

Johan: Jag har knappt börjat, din eunuck.

Johan: Jag tror att vi tar en paus.

Publicerad av Johan Svensson

Redaktör, illustratör och medgrundare av The Belly Button Gazette.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: