Fjällripan

Jag har inte alltid varit intresserad av fåglar, tvärtom var jag länge aktivt emot dem. Jag vet inte om det har med utseendet att göra eller om det bara är åsynen av fjädrar som gjort mig illa till mods. Men någonting i fågelns uttryck och påflugenhet har stört mig. Inte ett pommes lämnas orört, inte ett stearinljus på kyrkogården, inte en bil.

Jag håller fortfarande avstånd, precis som de håller avstånd till mig. Man skulle kunna säga att det finns en ömsesidig respekt, kanske till och med en ömsesidig rädsla. Och jag som alltid spanat på dem kanske har missat att de spanar tillbaka. 

Det var inte förrän min morfar, Mr. Carson Sr., började lära mig om fågelarten som jag insåg dess storhet. Han berättade om fjällripans läte – ett knarr, som när man går i snö. Vi stötte på en jägare med hund en vinter när vi var ute på tur i Ljungdalsfjällen. Längdskidorna sjönk ned i snön, blev som snöskor, och man kunde knappt urskilja ljudet av oss och ljudet av ripan. Vid åsynen av jägaren började morfar prata högljutt. Han stånkade, flåsade, for och berättade om barndomen. Jag tyckte det var märkligt hur han betedde sig, som en uggla i en porslinsbutik. Jag insåg inte då att han försökte skrämma bort riporna från jägaren, och han lyckades! Fåglarna flög skrattande bort. Jag och morfar flög skrattande ner för en bäckravin. 

Under istiden levde ripsläktet längre söderut, men när klimatet blev varmare tvingades de flytta norrut, där de lever än idag. Ripan är extremt köldanpassad, vilket gör att den är extra utsatt i en klimatkris. Snart kan den inte flyga mer norrut, och även om det funnits kyligare breddgrader hade den förmodligen inte kunnat ta sig dit då den bara kan flyga kortare sträckor. De fjällripor (lagopus muta) som lever i Sverige idag befinner sig oftast på högfjäll, som Ljungdalsfjället där jag och morfar åkte turskidor. Och fjällripan är den fågeln jag idag ska betygsätta.

Med sitt knarrande läte och fantastiska vis att gå från gråbrun på sommaren till vit på vintern ger jag fjällripan 8 av 10 fjädrar. Den hamnar högt upp på min lista över fåglar som lämnat avtryck, och fåglar som jag tycker vi ska tänka extra på nu när klimatet blir varmare och varmare.